Det började som ett skämt i stunden, som @petterkarlsson slängde ur sig till @danehav, i tisdags eftermiddag, apropå det absurda i att basera någonting (i det här fallet påminnelser om borttappade domäner) på att man kan ta emot e-post om nio år.
- Men om nio år, finns det ens e-post då eller måste man kontaktas via Flickjox?
Vi bor i dagarna, 10 personer, i en lånad lägenhet i centrala Visby, alla vi som tidigt på morgnarna stiger upp och gör God morgon Almedalen (#gma11). Det är 10 väldigt nördiga personer, som twittrar nästan lika mycket som vi pratar, och under timmarna som gick blev Flickjox ett internt même.
Jag, som under veckan svepts med av Google+ ställdes mot mina kollegor som till vissa delar har en mer nykter inställning och som började dissa tjänsten. “Är du inte med på det nya? Facebook är sååå 2007, men har du fått en invite till Flickjox va?” Och så fortsatte det. Vi är ett kollektiv där man inte slutar delta i köksdiskussionen att man är på övervåningen eller på muggen. Den pågår ju ofta parallellt på Twitter. Den här gången med hashtaggen #flickjox. Flickjox följde på så sätt med oss ut ur lägenheten, ut på webben och även ut i Visby och #almedalen. Och allt fler följde med på skämtet.
Jag har webben som plattform och som verktyg och det är därför inte alls konstigt att jag, efter nattens minglande, bokade domänen flickjox.com och pekades mot en landningsida. Under onsdagsmorgonens sändning av GMA satt jag upp Flickjox i WordPress och vid lunch sattes en sida upp som tog emot “invites”. Framåt Prime-mimglet började de första tweetsen utifrån nå oss och nu hade nya features i tjänsten fötts. Schematz, Folds, checkins och joxande.
Allt fler började rapportera om dessa features (och hitta på nya). En del försökte ilsket outa tjänsten och då kröp vi genast till korset och sa som det var. Alla som bad om en invite fick en, men invites fastnade (precis som med Google+) på inbjudningssidan, eller i en felsida som tydde på att tjänsten inte riktigt pallade med trycket.
Sakta, och under stor munterhet, skapades illusionen av att det fanns en tjänst. Eller sakta. Mindre än 48 h efter att Petter hade kläckt namnet i sin kommentar om e-postens existens år 2020, blev #flickjox ett trending topic på Twitter och strax efter stod det klart för alla att en invite på tjänsten var värd mindre än en isländsk krona, och att den, under natten ihopdiktade Folden alls inte gick att trada in mot bitcoins.
- Vad tar du mig för? Någon form av digital slampa?
Det borde vara den naturliga reaktionen när någon försöker ge dig en inbjudan till en tjänst du aldrig hört talas om och som låter som någonting som drömts ihop av ett gäng nördar som delar lägenhet och plötsligt når en ny form av intimitet. Det var Sofia Blomqvists omedelbara reaktion när hon blev erbjuden en invite.
Men så fungerar vi inte. Och vi som har levt i skämtet under de här två dagarna ber om ursäkt ifall någon inte såg humorn eller kände sig trampad på tårna när allt blev uppdagat.
Hade det inte hänt så hade väl nästa, logiska följd varit att det hade skapats en sajt som börjat sälja invites, eller om någon hade börjat dela ut falska invites med länkar till en phishing-tjänst (vilket faktiskt hände bara två dagar efter att Google presenterade Google+).
Kanske bör vi fundera lite på hur vi tar emot dessa tjänster? Hur viktigt är det att vara först med ett Google+-konto? Kanske har vi skapat ett nytt ord som kanske med tiden får en betydelse?
Pingback: Vad är Flickjox? | Hex29A
Jag fattade aldrig skämtet och kände mig lite dum, det är säkert inte något för mig tänkte jag! Den avslutande textdelen med frågorna känns oerhört aktuellt för hur gör vi och hur ser vi på det egentligen? Jag vill härmed meddela att jag inte känner mig kränkt, mobbad eller utstött utan skrattar gott åt det hela!
Donna, jag kan mobba dig lite om du vill ;)
Pingback: #Flickjox och google+, reflexioner över nätsäkerhet (och nätbluffar) « Sverige är inte världens navel!
Min ursäkt, för det tycker jag att jag bör ge, till de som tagit illa upp.
http://bambuser.com/channel/jardenberg/broadcast/1803593
Analysen kommer sedan!
Pingback: Tack och hej #flickjox | Deepedition
Jag blev ruskigt nyfiken! Jag ville verkligen veta! Nu vet jag! Tack :)
Skämta på ni, det finns mycket värre tweets på twitter än det här.
Kontexten, avsändarna och tiden. Hade det inte varit ett skämt så hade det varit en enormt larvig lansering. Men det väcker många intressanta frågor (just kring konxtext, avsändare och tid (tänker även på källkritik här)) och är det någon som går och funderar på examensarbete eller forskningsinriktning så är det här ett bra ställe att börja på.
Och här är min reflektion kring hur det här är symptomatiskt för en webbkultur som alltid fastnar i de små detaljerna och följdaktligen aldrig når de stora insikterna: http://kwasbeb.se/2011/07/flickjox-i-love-you-but-youre-bringing-me-down/
Pingback: Jag tyckte att #Flickjox var rätt kul
Har sett hashtagen i flödet men inte vetat vad det var, nu när jag vet tycker jag det är väldigt roligt.
Alltid kul med nörderier :)
Pingback: #flickjox lulz | theworldofdonna
Jag förstår inte hur folk kan ta illa upp. Nu är jag inte alltid snabbast på allt det nya och missar oftast första tåget på det mesta ;) så jag hann inte med att varken fatta skämtet eller ta illa upp av det, men de som känner sig lurade borde kanske snarare känna sig tacksamma att de fått sig en tankeställare. Måste man alltid hoppa på allt som är nytt bara för att vara först?
Det känns lite som när en kompis gick igenom new age-hypen på 90-talet och svalde allt med hull och hår utan minsta eftertanke.
De som “gick på” flickjox borde kanske känna sig lite fåraktiga, men inte pga skämtet i sig utan för att de inte sållar mer kritiskt innan de kastar sig in i hysterin.
Pingback: Vad är #flickjox? « Argbuggen
Att flickjoxa är lite som att vaska en champagne, alla pratar om det men ingen gör det.
Jag tycker ert skämt med Flickjox var härligt, I love it !!!
Först var jag lite undrande, sedan blev jag nyfiken och vill veta mer och visste inte riktigt vad jag skulle tro.
Skämta mer, ett gott skratt förlänger livet.
Pingback: Flickjox – Mina tankar kring twitterskämtet #flickjox - David Nilsson
Pingback: opassande » Blog Archive » Några funderingar kring #flickjox
Pingback: Elitism, #flickjox och olyckliga omständigheter | Being Micke Kazarnowicz
Här är man AFK i typ 24h och på den tiden hinner ett internetfenomen skapas, spridas, trenda(!!), hajpas, avslöjas och dö. Varför har ingen flickjoxat mig och berättat?? (är det rätt användning av ordet?)
Pingback: Digitala Affärer » Blog Archive » Reflektioner från Almedalen 2011
Pingback: Twitterelit och Flickjox | Webbtanten
Fast de som tror att google+ hajpas enbart för att det är nytt har ju missat spårvagnen helt. Tillåt mig utveckla:
Någon gång i forntiden så startas Facebook – lite som Lunarstorm, fast för vuxna, och alla vill ha det eftersom det verkar coolt och revolutionerande.
Något år senare börjar folk inse att Facebook var en bra idé, men ganska uselt genomfört och kanske inte med helt goda avsikter.
Häromdagen släpper Google en egen variant av Lunarstorm på steroider, och då är det väl ändå helt naturligt att folk blir intresserade när vi erbjudna en tjänst som vi vill ha av ett företag som vi till stor del litar på. Även om Googles alla tjänster inte är perfekta så verkar de ha koll på säkerhet och personlig integritet, samt i allmänhet behandla sina användare med respekt.
Pingback: Twitterelit eller hur mitt flöde blev ett dagis | Pontus hörna
Pingback: Befängt att prata om en Twitterelit. «
Pingback: Snyggare-Internets blogg » Historien om #flickjox
HAHA!
Hetsen över att inte fått en invite. Ängsligheten. Ångesten när man inser att man står med byxorna nere när man desperat försökt få en invite. Ängsligheten att man kanske tappat ansiktet.
Leendet i mitt ansikte som utvecklades till ett flatgarv.
Ängsligheten.
DEN!
Såg denna flickjox tag flyta förbi i twitter flödet men eftersom den kom i samma veva som google+ som ännu inte intresserar mig. Andra får gärna testa beta versioner av såna här program och sedan rekommendera när de blir stabila, tänkte jag att kul för dem som vill vara inne med det senaste.
Nu när man hör det var ett skämt känns det dock mer brilliant och jag gillar det faktum att tydligen många känt sig lurade och inte haft någon källkritik eller ens förhört sig om vad det verkligen är förrän man går med i hypen av det hela.
Till er som startade det hela; grattis och tack för att ni får människor att kanske nästa gång tänka till lite extra och snälla ta inte åt er av dem som blir arga för en sån här sak. De är nog mest arga på sig själva för att de gått på det.